Jag ber om ursäkt för min bloggfrånvaro. Förlåt.
Men nu är jag här å tänker klottra lite skit. skit föresten, hur svenska är inte jag nu när jag nu inleder mitt inlägg med hur jävla dåligt väder det är. skit bara skit. det är väl ingen hemlighet att jag hatar sydsveriges vinter, ska jag bo i det här jävla landet när jag blir vuxen ska jag bo uppe i norr där vintren är på riktigt änsålänge och det är apkallt, men fullt av vacker snö. Jag tror Idre blir mitt öde i några år, tills jag blir gamal nog att söka till snutskolan. jah vill så gärna dit. men innan dess ska man hinna vara ung och dum. och det kan manb väl säga att jag var i lördgas? allt är lite som ett töcken när jag börjar tänka över hur många jag egentligen delade saliv med den kvällen, två minns jag iaf. men det hände så mkt. men det skönsate var nog "BELLA JAG RIVER SÖNDER DINA KLÄDER NU" Och Elins menande min när mins danspartner var en aning för gamal, eller något annat :P Heh, ah jag gillar iaf att flänga runt med mina brudar bland folk man inte känner alls, å bara vara konstig för det spelar ingen roll, för ingen vet vem man är.
Idag var bussen sen och kvällen slutade hemma hos Linnea, Moa var där med :D Bra hade vi det, kanske lite konstigt? Ja mätt på choklad var jag iaf! heeh Poke å analklåda på er!
Men ska sova nu, har livat att ta ut hästarna å mocka imorgon bitti, Elin kommer hem å skriver blues hos mej, behöver ni också tillgång till piano går det bra att hänga med, bara jag får åka från mitt hem vid 17 tiden!
Och här kommer något spontant som blev något långt:
Det gör ju ingenting att du är skum, för jag är ju likadan
När det faktiskt flackar runt omkring oss är vi ju lika nollställda
Och det behövs inte sägas högt
Inte heller skrivas ner på det här viset
Att vi är som skapta för att älska tills det är svart
Tills timmarna slutar slå och vi inte drömmer mer
Om dom där rosa molnen med mörka fläckar på
Du luktade så gott när du berättade om dina minnen
Och minnen av våra leenden finns kvar på kort
Som jag sparar fast jag inte behöver, för varje stund
Är en stund att minnas.
Och det finns inget ta bort medel i världen
Som kan sudda ut vår tid tillsammans
Det är liksom inte meningen att det ska vara så
Att vi ska gå runt och viska eller skrika till varandra
För vi tänker varandras tankar
Likt Jesus och Gud, Du och Jag
Puss
måndag 3 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar