Livet är lika underbart som de röda löven på träden

Sommarlovet har gått med en rasande fart, det bara försvann. Kan nån berätta vart det tog vägen? Det försvann åt 249 arbetstimmar.
Men nu har jag börjat i skolan igen, det känns som en befrielse och är underbart. Klassen jag hamnade i verkar blandad, dom coolaste killarna och dom tystaste pojkarna. Och så jag som pratar oavbrutet.
Alla fem verkade nöjda med klasserna, förutom Elin, som funderade på att byta, men det vart bättre och jag tror att hon stannar där endå. Härligt att det inte vart katastrof, för sånt ska man inte utesluta.

Mitt schema är jätte härligt. Jag älskar det. 100 minuter matte, 100 minuter engelska och lika mycket svenska.

Jag har en konstig känsla imagen varje gång jag kommer till skolan, en oigenkänlig och härlig.
Linnea med. Elin har den alltid. Och Sanna, och snart även Charlotte, det känner jag på mig, jag ser det på henne.

Nu är klockan tillräkligt mycket för att man ska kunna gå och sova, så att det bli imorgon snart.

Puss, kom ihåg tjejer, ni är allt!